Ölbryggning och bryggerier i Kalmar

Som boende i Kalmar och dessutom ölintresserad är det lätt att hitta rester av bryggerinäringen här och där. Skylten vid gamla Bryggeriet Nordstjernan hänger fortfarande kvar och kvarteret som omgärdas av Storgatan, proviantgatan och Södra Långgatan bär namnet Bryggaren efter Kalmars största bryggeri. Många fler har dock funnits långt in på 1900-talet.

Axel Anderssons Bryggeri på Storgatan, 1937

Så här är en kort och lite rörig översikt av ölbryggningens historia i Kalmar.

1500-talet

Kalmar har i alla tider varit en handelsstad och det både bryggdes och importerades stora mängder öl. På Gustav Vasas tid importerades mer öl över Kalmar än över Stockholm.

Under 1550 utgjorde den tullfria införseln till Kalmar av 3654 tunnor. Därefter minskade den år efter år tills dess att importen i Stockholm var större vid slutet på 1550-talet. Främst importerades till Kalmar stralsunderölet men även en mindre mängd rostockeröl och lübeckeröl fördes in den här vägen.

Kalmarölet hade tyvärr ett ganska dåligt rykte på den här tiden. Vattnet i staden var salt och därmed inte särskilt bra för ölbryggning. När Johan III uppmanade kalmarborna att brygga bättre öl hänvisade man i staden till det dåliga vattnet. Året 1579 skänktes så kronoegendomen Husholm vid Hossmoån till staden i syfte att som det hette ”upprätta en bryggestat”.

Länge var ölbryggning en verksamhet som varken hörde borgaren till eller var ett speciellt yrke. Borgare bryggde öl inhyrda i brygghus och ute i landet skedde den mesta ölbryggningen på gårdarna. Strikta regler omgärdade både försäljning och import även om det är tydligt att dessa sällan efterlevdes lika strikt.

1600-talet

Under 1500-talet ändrades inte mycket gällande ölbryggning i stort. Först på 1600-talet försöker Karl IX organsiera bryggandet av öl genom att skapa ett särskilt bryggaryrke och reglera ölförsäljningen. Man gick så långt att förbjuda borgarna att brygga i egna brygghus och man reglerade antalet bryggare och källare i varje stad. Under 1600-talets första hälft började man också beskatta både öltillverkning och ölförsäljning.

Trots detta och trots det dåliga vattnet fanns 1645 tio bryggare i Kalmar stad. Troligen var de organiserade i ett skrå då en bryggare Olof Larsson Sturk, som redan 1630 började brygga öl i gamla staden, 1643 omtalas som ålderman. Han flyttade senare sin tillverkning till Kvarnholmen. År 1644 utfärdades så till slut ett förbud för andra än yrkesmän i staden att brygga öl.

År 1632 kan man också se att ett brygghus på den tidigare skänkta egendomen Husholmen är upptagen i Kalmar stads räkenskaper. År 1652 övertas dock denna av Axel Oxenstierna.

1700-talet

I en ämbetsberättelse från 1700-talet nämns att Kalmars 25 krögare alla brygger öl till försäljning. Troligen var detta fallet även på 1600-talet. Detta trots att det egentligen var förbjudet att samtidigt brygga och sälja öl i minut. Man skilde alltså på försäljning i parti och försäljning i minut.

Från 1700-talet finns inte så mycket lättillgänglig information om ölbryggning eller bryggerier i Kalmar. Kanske hör det ihop med den under århundradet alltmer eskalerande brännvinskonsumtionen. Bryggerinäringen går generellt under den här tiden bakåt.

På Skälby uppförde Bleckart Wachtmeister runt 1700 ett stort bränn-, brygg- och mälthus i tre våningar. I bottenvåningen återfanns brygghuset med en stor och kraftig mur i centrum vilken innehöll fyra ugnar. Två för brännvinspannorna, en för bryggpannan och en till kölnan. På andra våningen fanns fem kar och i den tredje en mängd luckor som kunde öppnas för att malten skulle torka i solen.

1800-talet

I slutet på 1700-talet och i början av 1800-talet var den stora konsumtionen av brännvin ett reellt samhällsproblem. Enligt beräkningar låg konsumtionen i medeltal på en bra bit över sju liter brännvin per person och år. Problemen gav under denna tid upphov till de första nykterhetsrörelserna vilka främst propagerade för en återgång till nyttigt öl och porter.

Först på 1800-talet bildades de två bryggerier som långt senare blev till Kalmar Bryggeri AB. 1847 grundades Johan Anderssons Bryggeri. Tio år efter bildandet introducerade Johan Andersson sedan det bayerska ölet under namnet Iskällar-Bier. Ölet lagrades till en början i slottets källare och valven vid Västerport. Bryggeriet fick under sonen Axel Anderssons ledning också dennes namn. Under ledning av Axel Johansson byggdes bryggeriet ut främst under 1930- och 1950-talen för att till slut omfatta större delen av kvarteret Bryggaren öster om Stortorget.

1864 bildades sedan Bryggeriet Nordstjernan av vinhandlare tillika källarmästare C. F. Enbom. Bryggeriet övertogs sedan knappt 20 år senare av bryggaren Odd Landtblom som bara sex år senare sålde det till en Axel Åhman. Även Nordstjernan lagrade i början sin öl i Slottets källare. Vattnet på Kvarnholmen var inte gott nog att brygga öl av. Det hämtade man istället på Norrdal. När Gamla Vattentornet i början av 1900-talet togs i drift och stadens VA-nät förbättrades byggdes Nordstjernan ut med det kyltorn man fortfarande kan se samt egna lagerlokaler.

1900-talet

Både Johan Anderssons Bryggeri med runt 80 anställda och Nordstjernans Bryggeri med omkring 15 anställda köptes 1933 av Stockholms bryggerier som då bildade Kalmar Bryggeri AB. Enligt vissa uppgifter lades Nordstjernan ner fem år senare. Enligt Sveriges Bryggeriers namnlista över gamla bryggerier lades dock verksamheten vid Bryggeriet Nordstjernan ner redan 1934. Kalmar Bryggeri, eller snarare Johan Anderssons Bryggeri, fortsatte verksamheten tills denna, enligt Sveriges Bryggerier, lades ner helt 1971. Organisationen Sveriges Bryggerier nämner inte namnet Axel Johanssons Bryggeri vilket dock är det namn man kan läsa på skylten som hänger över Storgatan 52 på en bild från år 1934.

Förutom de två ovan nämnda kalmarbryggerierna fanns på 1900-talet också Sandås Bryggeri vid Sandåsbacken på Södra vägen, det lite större Bryggeri Svalan vid Vasaskolan samt Bryggeri Kronans vid Rimsmeden i Berga. Om dessa finns inte lika mycket information även om en artikel i Östran berättar att Sandås Bryggeri höll sig till svagdricka och läsk. Den byggnad bryggeriet huserade revs sedermera 1969.

2000-talet

Först 2010 etableras i Kalmar äntligen ett nytt bryggeri när Ängö Kvartersbryggeri slår upp portarna. Ser man till historien borde det finnas plats för minst ett par bryggerier till.

Källor

Industriarvsprojektet, rapport december 2009, Kalmar läns museum

Lotta Lamke och Susann Johannisson

Sandås var inte lugna gatan, Östran, 091230, Bonny Kilefors

Bryggare och bryggerier i Kalmar, 1947, Manne Hofrén

Ölets historia i Sverige I, 1969, Harald Thunæus

Ölets historia i Sverige II, 1969, Harald Thunæus

Sveriges Bryggerier